GAD – Generellt ångestsyndrom
GAD, ett generaliserat ångestsyndrom (efter engelskans Generalized Anxiety Disorder).
Enligt Wikipedia är det en varaktig ångeststörning som kännetecknas av en generell och långvarig ångest som pågått under minst 6 månader.
Rädslan är inte adekvat, den är inte rimlig i förhållande till verkligheten. Rädslan kan dock ses som legitim om katastroftankarna tas med i beräkningen.
När man lider av GAD är det vanligt att man känner en ständig ångest/oro och har svårt att koppla av och känna sig trygg. Det kan handla om oro för att någon närstående ska bli sjuk eller dö, att man ska bli övergiven eller något annat dramatiskt. Den drabbade tror verkligen att detta kommer att hända.
Det kan vara svårt att skilja GAD från andra psykiska sjukdomar. När det handlar om GAD är ångest det centrala besväret. Vid en depression är nedstämdhet och nedsatt förmåga att känna glädje de huvudsakliga besvären. Man kan lida av depression och GAD samtidigt.
Ångestsyndrom
Det finns ett flertal olika ångestsyndrom och GAD är ett av dem.
Medan många ångestsyndrom handlar om att undvika saker eller situationer som ger ångest, innebär GAD att bära en ständig oro och ångest oavsett vilken situation eller vilka omständigheter man befinner dig i.
Ofta förekommer en rädsla för att drabbas av en allvarlig sjukdom. Då kan oron göra att man ständigt kontrollerar sin kropp, letar efter symtom och grubblar över olika sjukdomar. Kanske söker man vård ofta, utan att det är något fel.
Symptom
Symptomen vid generaliserat ångestsyndrom är samma som vid ångest. De flesta som drabbas upplever obehag i maggropen eller i bröstet, muskelspänningar, ledsenhet, oro, illamående, svettningar, yrsel och ibland darrningar.
Ångestnivån korrelerar ofta med graden av stress. Vid generaliserat ångestsyndrom varar en ångestattack från några dagar till några månader.
Den som har GAD har ångest och kan känna dig rastlös och orolig. Hen kan också vara stressad, spänd och lättretlig. Tankarna handlar vanligtvis om att något hemskt ska hända, att en katastrof ska ske eller att de som står dig nära ska försvinna eller lämna dig.
Andra vanliga symptom är:
- spända och ömma muskler
- huvudvärk
- ont i nacke och axlar
- ont i magen eller orolig mage
- hjärtklappning
- en ständig oro och ångest inom ett antal områden, där oron får orimligt stora proportioner
- att övertänka det mesta som ska hända och göra upp planer inför olika scenarier
- oförmåga att tänka på annat och sluta oroa dig
- att du har svårt att hantera osäkerhet
- svårigheter att fatta beslut, och oro att du fattat fel beslut
- att du känner dig rastlös och uppjagad
- koncentrationssvårigheter, eller en känsla av att hjärnan blir helt blank
- sömnsvårigheter
I och med att oron och katastroftankarna ges så mycket utrymme kan de lätt växa och bli större.
Det är vanligt att personer med GAD lider av sina besvär länge utan att söka hjälp för dem. Det är också vanligt att personer med GAD söker hjälp för fysiska besvär utlösta av GAD snarare än den faktiska ångesten.
Personer i den drabbades omgivningen kan säga att hen oroar sig i onödan. Vissa kanske försöker skämta bort oron. Detta kan göra att den drabbade inte berättar för andra människor hur hen mår.
Vad kan man göra själv?
Parallellt med professionell hjälp för att få lindring vid svåra ångestproblem finns saker man kan göra för att må bättre. Här är några exempel:
- Prata med någon om hur du mår eller skriv ner dina tankar i en dagbok. Det kan hjälpa dig att få perspektiv på tankarna.
- Avbryt ångesttankarna genom att sysselsätta dig med något annat. Du kan till exempel ta en promenad eller lyssna på musik.
- Träna och motionera. Fysisk ansträngning gör att kroppen tillverkar glädjehormoner, så kallade endorfiner.
- Sov regelbundet. Sömnbrist kan ofta förvärra ångesten.
- Träna avslappning, gör andningsövningar och öva på medveten närvaro. Det kan hjälpa dig att lindra din oro på både kort och lång sikt.
- Rör på dig ofta och ta små vilopauser.
- Undvik att försöka dämpa ångesten med alkohol och droger. De försämrar ångesten på sikt och kan orsaka andra besvär för dig.
Behandling av generaliserat ångestsyndrom
Sett ur vår synvinkel, som terapeuter, tycker vi att det är värt att prova olika former av terapi. Vi är psykodynamiker och tycker att det är bra att försöka ta reda på varifrån ångesten kommer för att därvid också kunna behandla den.
En del tycker att kognitiv beteendeterapi, KBT, fungerar bra. I en del fall kan det behövas att man kompletterar sin terapi med läkemedel och detta görs då tillsammans med legitimerad läkare. Vilken form av behandling som passar bäst beror lite på vem du är. Vi är alla olika och vi behöver olika behandlingar.
Enligt 1177 rekommenderas KBT/ACT men även psykodynamisk terapi.
Arbeta med ångest i terapi
Som vi ser det är det viktigt att man förstår varifrån den ångest man bär kommer ifrån men det är inte nödvändigt för att få en förbättring av symtomen eller för att bli av med dem helt.
Man kan och bör se på hur de tankar och känslor man har ser ut och lära sig att förhålla sig till dem. I terapin undviker vi inte saker som är obehagliga utan hittar sätt att bearbeta dem och kanske bli vän med tankarna och känslorna. Förhoppningsvis kan man få obehaget att försvinna helt och hållet.
När du går i terapi för den här sortens ångest är det viktigt att du får redskap som hjälper dig att behandla din ångest, här och nu, samtidigt som man arbetar på att bli av med ångesten på sikt.
För att behandlingen ska hjälpa är det viktigt att du får bra kontakt och känner förtroende för den terapeut du pratar med.
Orsaker
Det finns ingen enstaka orsak till GAD, utan både miljö och ärftlighet spelar roll. Kroppslig sjukdom och psykiska påfrestningar kan öka risken för GAD. De psykiska påfrestningarna kan vara långvariga som stress över hög arbetsbelastning eller akuta, som tex. misshandel eller övergrepp. Hit hör även alkohol- och eller drogproblem.
Saker som förvärrar ångesten
Försök inte att minska ångesten med alkohol och droger, det kanske hjälper för stunden, men på sikt gör de bara ångesten värre. Om du röker, snusar eller dricker mycket kaffe, försök att dra ner på konsumtionen då de förhindrar en god sömn. Sömnbrist är aldrig bra om man lider av ångest.
När är det dags att söka vård?
Om du har så stora besvär med ångest och oro och du inte vet hur du ska göra dig av med den eller hantera den är det dags att söka hjälp.
Om du lindrar din ångest med alkohol, narkotika eller med andra beteenden som skadar dig själv är det också viktigt att du söker hjälp.
Behöver du prata med någon?
Om du känner att du behöver hjälp så kan du alltid prova med att ringa någon hjälplinje som en första sak, kanske har du en bra vän som kan hjälpa dig. Om inte hör av dig till en terapeut. Om du gjort även det och känner att det inte hjälper, prova en ny terapeut. Det är inget konstigt med det.
Råd till närstående
Det kan kännas svårt att veta vad man ska göra för att stötta någon som har ångest. Ibland kan du vara ett stöd genom att bara lyssna. Ibland kan du behöva uppmuntra den som mår dåligt att söka professionell hjälp.
Det kan ibland vara bra att sätta en gräns för ältandet, och i stället bryta och göra någonting helt annat. Att ta en promenad, se en film eller laga mat tillsammans är exempel på saker som kan hjälpa den som är orolig att bli mer närvarande i nuet och få distans till oroande tankar.
Oavsett hur du försöker stötta den som mår dåligt, försök att acceptera att det finns en gräns för hur mycket du kan hjälpa någon annan. Ta det inte personligt om dina förslag inte tas emot positivt. Respektera om personen säger nej. Du kan hjälpa och lyssna men bara till en viss gräns. Orkar du inte så försök få personen ifråga att söka annan hjälp.
Avslutningsvis skulle vi säga att vi i vårt arbete med patienter med GAD, så har de ofta utsatts för trauma i olika grad (hit hör även anknytningstrauma). De har ofta en hög grad av uppmärksamhet (arousal). Kanske skulle vi kunna kalla det “hypervaksamhet”, vilket innebär höga stressnivåer som leder till katastroftankar. Hjärnan tolkar den höga stressnivån som ett hov mot överlevnad. Man vet att oron och ångesten är både överdriven och irrationell men man klarar inte av att kontrollera sina katastroftankar.
Vi märker också att det är vanligt att stressen/ångesten sätter sig i kroppen vilket leder till långvariga spänningar och smärtor.
Läs mer
Nedan finner ni en länk till en artikel på Karolinska institutets hemsida som heter “Nyfiken på oro – konsten att gilla läget”
https://ki.se/forskning/nyfiken-pa-oro-konsten-att-gilla-laget
eller läs på Socialstyrelsens hemsida
https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/