Psykisk ohälsa, psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande

Detta blogginlägg kommer på ett ganska kortfattat sätt ta upp vad begreppen psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande betyder. När vi i senare blogginlägg pratar om just dessa områden kommer vi att använda oss av dessa begrepp för att vara tydliga med vad vi menar. Nedan finner ni generella förklaring och i senare blogginlägg kommer vi att gå in mer detaljerat på olika område som ångest, narcissism, självskadebeteende, kreativitet, lust och mycket mer. WHO definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och bidra till det samhälle hen lever i. Psykisk hälsa är alltså inte detsamma som frånvaro av psykisk sjukdom. Läser man på Folkhälsomyndighetens sida står det att begreppet psykisk hälsa ofta används i det allmänna samtalet, men ges olika innebörd i olika sammanhang. När man pratar om psykisk hälsa så menar man inte automatiskt att det känns bra, att man mår psykiskt väl, utan det är ett bredare begrepp som innefattar allt från att känna ett psykiskt välbefinnande till att må psykiskt dåligt. Det är ungefär som när man frågar någon hur dess fysiska hälsa är. Den kan vara både bra och dålig och allt däremellan. Psykiskt välbefinnande handlar om att man ska kunna balansera positiva och negativa känslor, känna tillfredsställelse och mening med livet, ha goda sociala relationer, engagemang, utveckla och uppnå sin potential. Det handlar även om att kunna känna njutning, lust och lycka. Psykiskt välbefinnande kan ses som en grundläggande resurs för att kunna bemästra livets olika svårigheter. Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för tillstånd av olika svårighetsgrad och varaktighet. Hit hör psykiatriska tillstånd, men även vissa psykiska besvär. Det kan vara besvär som ångest, huvudvärk, nedstämdhet, oro eller olika psykosomatiska tillstånd. Det kan också vara allvarliga psykiska sjukdomar och tex. neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Eftersom vi arbetar med psykoterapi så kommer vi dagligen i kontakt med människor som lider av ångest och oro. Ca 90 % av alla som söker sig till en psykolog eller psykoterapeut mår dåligt. Kanske inte så konstigt tänker du och du har helt rätt. Det ligger i sakens natur att man söker sig till en terapeut när man inte mår bra. Men, det finns många andra orsaker till att man söker sig till en samtalsterapeut. Kanske hamnar man i ett läge i livet då man funderar på vad som ska komma härnäst och man vill ha någon att bolla med. Kanske vill man bara förstå sig själv bättre eller få hjälp att göra förändringar i livet. Det måste alltså inte ligga ångest bakom en besök hos en psykolog, även om det är vanligt. Orsakerna till varför människor drabbas av psykisk ohälsa är många och ibland kan det vara svårt att sätta fingret på vad som utlöst den. Många människor tänker negativa tankar som skapar oro. Det kan vara tankar om sig själva eller om livet. Andra saker som vi märker skapar att de skapar psykisk ohälsa är stress, krav och för höga prestationskrav. Många som lider av psykisk ohälsa blir rädda för sin känslor, sin oro och sin ångest. De får ångest för att få ångest. Om man har en tendens att må dåligt och man vet om det, är det viktigt att arbeta med sig själv när man mår relativt bra. När man mår som värst är det svårt att göra något åt sina problem. Tyvärr är det oftast då människor försöker lösa dem. Det är mycket lättare att ta itu med problem när det känns lite bättre. Så, arbeta med era tankar och känslor när ni mår relativt bra. Klarar ni inte det, eller vi ha stöd på vägen kan det vara värt att söka upp en terapeut.